Demokratian voimavirrat

Kansanvallan kontekstit ja ominaispiirteet Suomessa ja Ruotsissa vuosina 1890-2020

Kuukausi: October 2015

Henrik Meinander: “Any kind of Ukraine’s neutrality would be a Russian-dependent one”

Published in Ukrainian Week 9th October, 2015


Demokratia ja globaali talous-seminaari 2.11.2015

Paikka: Hanasaari, Espoo

Aika: 2.11.2015, klo 13-16:30

Suomen ja Ruotsin talouksilla on paljon yhteistä, mutta ne myös poikkeavat toisistaan. 1990-luvulla eri puolilla Eurooppaa tapahtui poliittisia muutoksia, joilla oli vaikutuksia myös Suomen ja Ruotsin kehitykseen. Talouden matalalaskusuhdanne 1990-luvulla, liittyminen EU:hun sekä hyvinvointimalliemme rahoittamiseen liittyvät haasteet 2010-luvulla ovat muuttaneet Suomen ja Ruotsin talouksien perustaa. Myös maidemme kilpailukyvyn perusteet ovat erilaisia; Suomella on tällä hetkellä suuria taloudellisia haasteita – onko tällä seurauksia demokratian kehityksellemme? Miten Suomi ja Ruotsi ovat kehittyneet globaalissa maailmantaloudessa ja miten pääoman vapaa liikkuvuus, internet sekä kansainväliset sopimukset ovat vaikuttaneet demokratioihimme?

Kun useat maat ovat taloudellisesti menestyksekkäitä, mutta noudattavat demokratian periaatteita eri tavoilla, voidaan myös kysyä, miten demokratia toimii tilanteessa, jossa markkinatalous toimii siitä riippumatta? Minkälaisia haasteita globaali talous asettaa hyvinvointiyhteiskunnillemme ja demokratiakehityksellemme?

Seminaarin moderaattori: professori Henrik Meinander, Helsingin yliopisto

OHJELMA

13.00 Tervetuloa

Gunvor Kronman, toimitusjohtaja, Hanasaari – ruotsalais-suomalainen kulttuurikeskus

Henrik Meinander, professori, Helsingin yliopisto sekä hankkeen Demokratian voimavirrat johtaja

13.15 Key note/Suomi: Toimialat globalisoituvassa maailmassa

Jari Ojala, professori, Jyväskylän yliopisto, Demokratian voimavirrat -hanke

13.35 Key note/Ruotsi: Ruotsi kansanvallandemokratian ja EU-byrokratian välimaastossa

Kjell Östberg, professori, Södertörns högskola, Demokratian voimavirrat-hanke

13.55 Key note/Suomi: Suomi – odotuksien ja todellisuuden välinen kuilu

Juhana Vartiainen, kansanedustaja, Suomen eduskunta, entinen ylijohtaja, Valtion taloudellinen tutkimuskeskus VATT

14.15 Key note/Ruotsi: Globalisaatio ja kasvaneet erot: tapaus Ruotsi!

Lars Magnusson, taloushistorian professori, Uppsala universitet

14.35 Tauko, kahvitarjoilu

14.50 Paneelikeskustelu

16:20 Päätössanat

16:30 Vastaanotto

KUTSU

Osallistuminen on maksutonta, mutta edellyttää ennakkoilmoittautumista viimeistään maanantaina 26.10. yllä olevan linkin kautta.

Kielet: Suomi, ruotsi. Simultaanitulkkaus.

Järjestäjät: Hanasaari – ruotsalais-suomalainen kulttuurikeskus, Demokratian voimavirrat -hanke, Suomalais-ruotsalainen kulttuurirahasto

Lisätiedot: ohjelmakoordinaattori Jonna Similä, jonna.simila@hanaholmen.fi, 0406495454

Efter Obama

Kolumn publicerad i Hufvudstadsbladet, Västra Nyland och Östnyland 7.10.2015

Nästan ett och halvt år återstår av Barack Obamas andra presidentperiod men redan nu går debatten om hans statsmannagärning på högvarv. Ett obligatoriskt inslag i amerikanska presidentvalskampanjer är förstås smutskastning av den som råkar sköta ämbetet. Bortser man från pajaskandidaten Donald Trump handlar det dock inte denna gång enbart om ytligt effektsökeri.

I bakgrunden finns en äkta oro över att Förenta staterna håller på att mista sin hegemoni i världspolitiken. Obamas kritiker anser att den av honom ledda reträtten från Mellanösterns slagfält har skapat ett maktvakuum, som i snabb takt fylls av ISIS, Ryssland och Iran. Samma velighet präglar enligt dem Obamas linje gentemot Kina.

Obamas försvarsadvokater framhäver i sin tur att det är inte lönar sig att bomba och ockupera länder som man vill att ska förvandlas till liberala demokratier. Titta på Afghanistan, Irak eller Libyen — mår befolkningen i dessa länder verkligen bättre än före de drogs in i blodiga inbördeskrig? Allt detta kräver att Förenta staterna i fortsättningen nogsamt bedömer när det lönar sig att gå in i konflikter som saknar en klar lösning.

En trygg gissning är att denna linje fortsätter oberoende av vem som efterträder Obama. Trots alla hätska utfall mot Obama är det uppenbart att Förenta staterna har goda skäl att bida sin tid. Amerikanernas ekonomi är i bättre skick än på länge. De kontrollerar alltjämt en stor del av världshaven och luftrummet. Dessutom står Kina inför gigantiska samhällsförändringar som fortsättningsvis manar till försiktighet i stormaktspolitiken.

Amerikanernas växande ovilja att fungera som demokratins vita riddare kan dock i andra avseenden få långtgående konsekvenser. För européerna är deras taktiska reträtt bekymmersam av två skäl. För det första förlänger den kaoset i Mellanöstern, som spiller över på Europa i formen av flyktingvågor och samhällsmotsättningar. För det andra dämpar amerikanernas ideologiska sparlåga på demokratins globala trovärdighet och ökar skepsisen mot den representativa demokratin även inom EU.

Hur man än vänder på steken är EU och dess medlemsstater nu tvungna axla ett större ansvar för att demokratin som samhällsform ska bevara sin lyskraft. Och för att klara av detta borde våra demokratier vara kapabla att banta ner på sina välfärdssystem så mycket att EU återfår sin konkurrenskraft. Samtidigt borde vi överlåta makt åt unionens överstatliga institutioner.

Hur i friden ska detta lyckas frågar säkert de flesta av er. Det gör jag också. Vem avstår frivilligt från förmåner och makt. Sannfinländarna, sverigedemokraterna och deras nationalistiska själsfränder runtom i Europa drömmer ännu om en återgång till kalla krigets slutna nationalstater. Faktum är dock att om EU:s omstrukturering misslyckas finns det allt färre orsaker för världens övriga folk och nationer att försöka utvecklas till demokratier.

Katse sisään päin!

Anu Koivusen essee Apu-lehdessä (Apu.fi 5.10.2015)

“Miksi Ruotsi avaa sylinsä maahantulijoille ja Suomi vaatii rajoja kiinni? Miksi suomalainen vetää päälleen uhrinationalistin viitan samaan aikaan kun ruotsalainen on maailmankansalainen.”

Katse sisään päin!